Factoring innebär att ett företag använder sig av sina fakturor för att snabbt frigöra rörelsekapital genom att antingen sälja fakturor till en bank eller finansföretag eller låna pengar från det andra företaget med fakturor som säkerhet.
På svenska brukar vi kalla det för fakturaförsäljning när ett företag säljer en eller flera fakturor till ett annat bolag som därmed tar över rätten att få betalt.
Det är vanligt att så kallade factoringbolag erbjuder bägge tjänsterna: de är villiga att både köpa fakturor och erbjuda lån med fakturor som säkerhet, så att deras klienter kan välja den lösning som passar bäst i olika situationer.
Factoring kan kännas som en ny och modern företeelse, men faktum är att vi vet att det förekom i England redan under senmedeltiden.
Ett företag säljer en eller flera fakturor till ett factoringbolag. Normalt erhåller säljaren 95-99% av fakturabeloppet i betalning från köparen, men det finns undantag, så det är viktigt att hålla koll på vilken sorts avtal man ingår så att man vet vad som gäller.
Vid factoring utan regress tar factoringbolaget över kreditrisken. Om kunden inte betalar fakturan i tid är det alltså factoringbolagets problem, inte säljarens.
Factoring med regress innebär att kreditrisken aldrig flyttas över från säljaren till köparen av fakturan. Om den sålda fakturan inte betalas av kunden efter att en viss avtalad tid förflutit är säljaren skyldig att återköpa fakturan från factoringbolaget. Säljaren behåller alltså kreditrisken, den övergår aldrig till factoringbolaget.
Som säljare brukar man får bättre betalt om man väljer factoring med regress istället för utan regress, men samtidigt motverkar avtalstypen mycket av det man försöker uppnå genom att använda sig av factoring, till exempel ökad förutsägbarhet i företagets ekonomi och att slippa hantera kunder som inte betalar i tid.
En anledning till att använda sig av factoring med regress är att man inte huvudsakligen är ute efter att skydda sig mot sena eller uteblivna betalningar, utan att man vill ha in pengarna så snabbt som möjligt och inte vill vänta tills betalningsfristen har löpt ut. Man är tämligen säker på att kunden kommer att betala, men man behöver pengarna i sin verksamhet direkt. Därför väljer man hellre factoring med regress, som ju ger bättre betalt än factoring utan regress.
Att factoring med regress har blivit vanligare så senare tid beror delvis på att det har blivit kutym för både offentliga verksamheter och storföretag att kräva 90 dagars leveranskredit av sina leverantörer. För ett litet företag kan det vara komplicerat att vänta på betalning så länge, särskilt om det rör sig om en stor order – vilket det ju ofta gör när det är ett storföretag eller offentlig verksamhet som är kunden. Samtidigt är man tämligen säker på att till exempel Stockholms stad och Sandvik Aktiebolag faktiskt kommer att betala sina fakturor, så man ororar sig inte nämnvärt över själva kreditrisken.
Ett företag kan ta ett lån och använda fakturor som säkerhet för lånet; detta kallas för fakturabelåning. Långivare som erbjuder den här tjänsten brukar vanligen bevilja lån på 70% – 90% av fakturabeloppet, men det varierar givetvis beroende på omständigheterna.
Det finns många anledningar till att företag väljer att använda sig av factoring. Exakt vilket eller vilka skäl som är viktigast i en situation kan förstås påverka vilken typ av factoring som är optimal: fakturaförsäljning med regress, fakturaförsäljning utan regress eller fakturabelåning.
Här är några exempel på varför företag väljer att använda sig av någon form av factoring:
På senare år har det blivit allt vanligare i Sverige att stora organisationer – inklusive storföretag och offentliga verksamheter – kräver väldigt långa betalningtider för att över huvud taget överväga att beställa en vara eller tjänst. Företag som inte klarar av att vänta på länge på betalning rensas alltså ut och kan inte konkurrera om ordrarna. Att beställare kräver betalningstider på 90-120 dagar hör inte längre till ovanligheterna, och om de sedan dessutom blir sena med betalningen efter så lång tid är det lätt att se hur ett litet eller medelstort företag kommer att drabbas av rejäla likviditetsproblem.
Detta har i sin tur lett till ett ökat behov av factoring. Även om säljaren är tämligen säker på att köparen kommer att betala, förr eller senare, fungerar det inte att ligga ute med så mycket pengar under så lång tid. Pengarna behöver komma in i företaget snabbare för att användas i verksamheten, och det är där factoring bokstagligen talat kan rädda ett företag från att gå under.
Värt att nämna är också att även bland företag som klarar av att vänta 3-4 månader på betalning får de utdragna betalningstiderna konsekvenser när kapital hålls bundet på detta vis istället för att snabbt återinvesteras i verksamheten. Även där kan factoring vara ett bättre alternativ. Många företag har helt enkelt tröttnat på att ”vara bank” åt sina storkunder, och ägnar sig hellre åt den egna verksamheten än att motvilligt fungera som ett de facto finansbolag med allt vad det innebär.
Nej, det behöver inte vara krångligt att använda sig av factoring. Det finns idag aktörer på den svenska marknaden som erbjuder mycket smidiga lösningar där mycket är automatiserat och kan integrerar med det vanliga bokföringsprogrammet. Detta kan vara extra viktigt för små och medelstora företag som inte har en dedikerad administrativ avdelning som kan sköta om pappersarbetet, utan behöver snabba och effektiva lösningar för factoring.
För många företag handlar factoring åtminstone delvis om att minska administrationsbördan, så då är det givetvis viktigt att man väljer en lösning som faktiskt gör det och som inte istället lägger sten på börda. Det finns idag factoringbolag som är kompatible med välkända bokföringsprogram som Fortnox, PE Accounting och eEkonomi, liksom med fakturatjänster som Fakturino och Billogram.
Vad det kostar att använda sig av factoring – och hur det påverkar företagets lönsamhet över lag – varierar beroende på omständigheterna. Man betalar vanligen för att använda factoring genom att man får mindre betalt än fakturabeloppet.
Om man är intresserad av att använda sig av factoring är det viktigt att göra en helhetsbedömning, så att man inte missar någon viss kostnad när man beräknar totalkostnaden. Det är också smart att jämföra vad flera olika factoringbolag har ett erbjuda, så att man kan välja den lösning som är bäst för företagets specifika behov. Det finns erbjudanden som ser väldigt bra ut vid första ögonkastet (99% betalt!) men när man börjar gräva ser man att de tillkommer fasta avgifter, uppstartsavgift, en rörlig avgift per såld faktura, osv. Alternativt att villkoren för vilka fakturor man kan sälja och hur upplägget fungerar i allmänhet inte alls passar ditt företags behov.
Att factoring kostar är inte något man kan komma ifrån, men för vissa företag är det ekonomiskt föredelaktigt att använda factoring, till exempel för att det minskar kostnaderna för den interna administrationen, frigör utrymme för att fokusera på kärnverksamheten och drar ned behovet av att använda en kredit för att säkerställa att det alltid finns tillräckligt med likvida medel tillgängligt för verksamheten. Factoring kan också göra det möjligt att tacka ja till jobb som visserligen är lukrativa, men där beställaren kräver 90 dagars leveranskredit.
För andra företag blir factoringen en nettokostnad, men ägaren/ledningen bedömer att det ändå är värt det. En småföretagare kan till exempel välja att ta den kostnaden i utbyte mot att slippa vänta på betalning, slippa jaga försenade kunder, osv.
Nej, det finns gott om factoringbolag som inte har en ”allt eller inget” regel utan ger dig en hög grad av flexibilitet.
Nej, det finns factoringbolag som är flexibla på den punkten. Factoring har till exempel blivit populärt för nystartade företag som inte hunnit skaffa sig så många/stora kunder ännu. Nystartade företag kan ha svårt att få vanliga företagslån med bra villkor, och då blir factoring ett lockande alternativ för att hantera kassaflödet. Traditionella långivare brukar ju inte sällan kräva både hög ränta och personliga borgensåttaganden när det inte finns någon lång historik av bokföring att använda sig av för bedömningen av företagets återbetalningsförmåga.
Senaste kommentarer